Att packa inför helgen

Vi drar till Stockholm över helgen för att hälsa på syster med familj. Och ni vet säkert vad det innebär för mig nu, en inre ”vad-ska-vi-packa-med-oss-stress”. Egentligen är jag inte gjord för att åka bort alls, någonsin. Det värsta jag vet är oorganiserad packning och jag blir alltid otroligt nojig över att jag/vi ska glömma något. Kollar alltid alla väskor flera gånger. Dessutom måste jag nämna sakerna högt så jag riktigt förstår att allt är med.

Har ett svagt minne av att någon, någon gång, sagt till mig att det inte är hela världen om en glömmer något. Skulle kunna vara svåger P som sa det. Han säger sådana där kloka självklara saker.

För något år sen hade jag även koll på Christofers packning men det har jag slutat med. Insåg till slut att det inte är mitt bekymmer om han glömmer något p g a att han packar i sista stund. Och det har ju hänt att han i all hast fått med sig helt fel tröjor t ex. Då får han stå sitt kast. Även Elian får numer packa sin väska själv.

Så idag, när resterande familj är på skola/jobb, ska jag packa allt utom Christofers och Elians väskor.

Julians kläder ligger redan prydligt vikta på sängen och ska bara läggas ner i en väska. Härnäst ska jag fixa Hermans skötväska. Än så länge känns allt bra och under kontroll. Möjligtvis är jag lite fundersam på hur många ombyten vi bör ha med till Herman. Han dreglar ju som en tok och spyr en hel del med.

Sedan funderar jag även på vilket väder det ska bli…

Stressad? Nej, faktiskt inte.

Får ett mejl vars rubrik lyder ”Stressad? Vi löser dina sista julklappar.” Och jag känner direkt nej, jag är inte stressad. Jag är inte alls stressad. Och det är väldigt märkligt. Speciellt med tanke på att vi ska fira jul hemma hos oss detta år. Vi kommer vara 16 vuxna/stora barn och 8 mindre barn i vår fyrarummare och det känns riktigt bra. Får minnen av barndomens jular och ser verkligen framemot att fira med så många.

Christofer tillbringade kvällen igår med att fixa julskinkan och fastän jag inte är särskilt förtjust i just julskinka, fann jag doften av den behaglig och en liten längtan efter julafton tändes i mig. Jag är övertygad om att skinkan detta år kommer vara riktigt god.

Idag ska jag köpa de sista julklapparna, godis och sedan duka borden. Ikväll blir det hockey och chips framför teven.

Allt är riktigt bra nu.
image

Detta gör mig mindre stressad inför julen

 

wp-1450049575699.jpgInför julen är det perfekt med ett exceldokument där alla kan kryssa i vad de vill ha med sig.

Så lätt att ha koll på allt.

Ibland skulle jag vilja att hela mitt liv var planerat i ett exceldokument.

wp-1450049553970.jpgOch vad vi ska lyssna på planeras. Alla får vara med och lägga till låtar.

Alla som är hitbjudna på julafton d v s.

Denna lista ska vi lyssna på hela julafton.

Och ingen ska störa ordningen, byta låt eller på något sätt fucka upp spelordningen.

Dessutom har jag bestämt att:

  • systrarna mina hjälper till i köket, där ska mat läggas upp och bubbel drickas.
  • papporna tar hand om barnen
  • resten umgås över ett glas ”cola de mono” och en skiva ”pan de pascua”

Funderar även om vi ska lägga upp ett program t ex:

12:00 Bubbel och välkommen

15:00 Kalle Anka

16:30 Julbord

18:00 Distrahera barnen. Vem ska vara tomte? O s v…

 

Detta kan bara bli bra!

 

Äntligen vet vi när….

Om 10 dagar flyttar vi. 10 dagar. Närmare bestämt lördag den 29:e. Känner mig lättad och stressad. Lättad för att vi äntligen vet när vi får nyckeln och stressad för att flytta är ett sådant stort rörigt projekt.

Dessa dagar som är kvar innan Christofer, Simon och GB får ta tag i flytten, ska vi hinna med en hel del:

  • Packa klart
  • Åka till återvinningen med diverse möbler och helst halva Christofers garderob
  • Skruva ner vår säng och alla hyllor överallt
  • Spackla igen borrhål och tapetsera där det behövs
  • Sälja/skänka bort en tvbänk

Däremellan ska tydligen barnen gå i skolan, Christofer jobba och jag inte stressa.

Det kommer gå dåligt för mig.

Jag vet verkligen inte hur en gör för att INTE STRESSA. Jag är hopplös.

Mitt i all stress är jag så otroligt glad att vi kommer få hjälp att flyttstäda denna lägenhet. Christofer ska givetvis städa han. Jag håller mig ifrån för mycket fysiskt arbete och tänker lämna denna lägenhet på flyttlördagen för att aldrig mer återvända.

Film, rastlös och sand i sängen

Tanken just nu är att jag ska ta en dusch för att sedan kolla på film eller nåt med kärleken. Och det vill jag, älskar att spendera tid med honom.

Men just nu är jag oerhört rastlös. Sådär rastlös så det kryper innanför skinnet på mig och jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Om jag inte hade ont och var helt slut i kroppen skulle jag vilja packa massor av flyttkartonger, tvätta och städa lite. Allt för att bli av med denna rastlöshet som idiotiskt nog slagit sig ner i min kropp just nu. Nu då jag inte har kraft att göra något av den. Denna känsla stressar mig och jag ogillar det verkligen.

Dessutom är det sand i min säng för jag var dum nog att lägga mig där efter en stund i sandlådan med Julian. Smart nog att se till att Christofer duschade barnet var jag, men inte smart nog att duscha själv tydligen. Sjukt irriterande att jag inte kan skylla på någon annan.

Ska ta min rastlöshet och duscha kallt nu. Kanske försvinner den då.

Jag hoppas innerligt det.

Året försvinner

Det är fortfarande januari, men jag känner redan hur året drar iväg och försvinner. Snart är, med säkerhet, varje helg fram till sommaren uppbokad. Typ.

Innan jul och årsskiftet tänkte jag om allt jag ville göra och hinna med att ”det tar vi efter jul, nästa år”. Nu är vi där, nästa år, och jag känner hur tiden bara försvinner. Hur helgerna uppbokas och hur jag ändå inte hinner med det jag vill. Önskar så att jag hade ett jobb där jag fick vara ledig varje helg. Ledig och hemma med familjen.

Framöver har jag en tripp till Umeå att se framemot, ett halvsekelsparty, Faust i gasklockorna och troligtvis nån form av fest någonstans kring… Örebro? Är tämligen osäker.

Dessutom vill jag lyckas planera in en helgvisit av Anna-Karin & tjejerna snart och nåt form av umgänge med båda Linda & Anna-Karin.  Om de vill?? Saknar dem.

Frågan är bara hur vi ska få till allt och helst innan sommaren. Livet är ett stort pussel.

Saker jag bara inte fixar…

Emellanåt känner jag mig så jävla dum. Dum för att jag inte fixar att stå i kiosken på brynäsmatcherna. Dum för att nya saker skrämmer mig.  Dum för att jag är så rädd att göra fel. Dum för att paniken sköljer över mig och ångesten sitter som en klump i halsen.

Nu senast var det prat om sekretariatet, C lite otålig och aningens oförstående inför min oro. Jag kan inte. Jag fixar det inte. Tanken på att sitta där och behöva ha koll på vad som händer. Sedan prata, skriva etc. Jag får panik. Jag vill inte. Jag kan inte.

 

Och att jag inte kan, innebär att C får ta det. Han får göra allt och det är så orättvist och dumt av mig. Men jag vet inte hur jag ska fixa det. Känner mig totalt gråtfärdig när jag tänker på dessa saker.

 

Det stora minuset med att ha barn som idrottar.

Stressad…. Vem? Jag?

Jag vill så gärna vara en lugn och sansad person som kan låta andra hjälpa till. En person som inte måste ha kontroll på allt. En som vågar lita på andra. Jag önskar att jag kunde inse att ensam inte är starkast.

Det skulle hjälpa mitt stressade tillstånd just nu.

Istället har jag en klump i magen och ångest över att:

  • hinna fixa inköpslistan
  • hinna handla allt
  • hinna hämta ut id-kortet
  • hinna reklamera Elians fotbollsskor
  • hinna jobba
  • hinna med engelskan
  • köpa skor
  • + allt jag glömt nu.

 

Längtar nu mer än någonsin till lördag då jag kan korka upp en flaska bubbel & försöka släppa på kontrollen.

 

 

Julklappsångest!

Jag älskar julen. 

Jag älskar det mysiga med ljus överallt. Jag älskar att göra julgodis och att baka lussebullar. Jag älskar att lyssna på bästa jullåten någonsin, Fairytale of New York!

VAD jag INTE älskar är att köpa julklappar. En inre stress skapas alltid inom mig. När ska jag börja handla? Vad ska jag köpa? För hur mycket ska jag köpa? Är det jag köper bra nog? Kommer personen bli nöjd? Är jag totalt fantasilös? Jag känner alltid en enorm press på mig att hitta den perfekta julklappen, så nu för tiden låter jag helst bli att köpa. 

Men, detta år ska vi fira jul hos syrran. Och jag har själv valt att vara med i julklappslottningen. Ska således köpa något till hennes man nu. Och jag har inte en aning om vad. 

Hoppas nån vettig julklappsidé ramlar ner från ovan snart.

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: