Jag är inte så tapper…

Redan när vi började prata om ett till barn visste jag vad jag gav mig in på. Och jag har absolut känt mig väldigt redo för ett barn till. Vi har känt oss redo.

Men när verkligheten slog emot mig med illamående utan dess like, kräkningar dagligen och flera turer till sjukhuset för att fylla på vätskebehovet med dropp, kände jag mig inte lika tapper längre. Jag känner mig inte lika tapper längre.

Jag har nu varit hemma och sjukskriven i 3 veckor och jag ser ingen möjlighet att kunna gå tillbaka till jobbet än på ett tag. Jag är helt slut i kroppen, kan knappt äta och sover dåligt.

För de flesta vänder måendet och blir bättre efter graviditetsvecka 12. Så har inte fallet varit för mig vid mina två andra graviditeter och det ser inte ut att vara så nu heller. Jag är extremt känslig för hormoner, inte ens hormonspiral fungerade bra. Jag mår illa av minsta lilla förändring i kroppen. Som när jag ska ha mens, mår sjukt illa då med och kräks även då ibland. Det som gör det drägligt då är vin & choklad, men kan inte riktigt dricka vin nu. Har dock ett glas samarin i handen och vi kan låtsas att det är likvärdigt.

Mitt i allt detta illamående är jag otroligt lycklig. Livet är precis som det ska vara.

Nu håller jag tummar och tår för att jag ska slippa fler sjukhussvängar.

Vårdplaneringsmöte

Idag är det dags för vårdplaneringsmöte för mamma. Känns konstigt.

För en månad sedan var vi inte ens säkra på att hon skulle överleva och nu får hon snart lämna sjukhuset. Var hon hamnar och hur mycket hjälp hon behöver är sådant vi ska diskutera idag. 

Det jag hoppas på inför mötet nu är:

  • Bra bemötande
  • Handläggare som lyssnar och förstår
  • Att de pratar med mamma och inte över huvudet på henne

 

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: