Herman i eget rum

Tiden med småbarn sovande i samma rum är förbi och det känns smått melankoliskt inom mig nu. Att Herman är redo för att sova i eget rum finns inga tvivel om, det är mamman som inte varit redo. Inte är redo. I söndags sov han första natten i eget rum och det har gått över förväntan. Möbler har flyttats hit och dit och nu tror jag att vi hittat bästa lösningen. Det är svårt när rummet är i minsta laget och möbler/leksaker alldeles för många. Att Herman fortfarande sover i spjälsängen gör inte saken lättare. Planen är att försöka vänja honom vid den vanliga sängen fort nog så att mer yta frigörs i rummet. Detta blir nog bra så småningom.

DSC_6139.JPGDSC_6126.JPG

Denna dag är vi hemma för plutten är sjuk och inte riktigt redo för tempot på förskolan än. Lugnt hemma är det dock inte, han är överallt och har energi som få. Humöret pendlar mellan busig/glad och arg/ledsen för att han inte får som han vill. Nu sover han och jag kan äntligen slå mig ner i fåtöljen och läsa Karin Boyes ”Kallocain”.

DSC_6149.JPG

Alltför jobbiga dagar

I torsdags drabbades Herman plötsligt av ett krampanfall. Det kom i anslutning till att han kräkts. Minuterna innan ambulansen kom var de värsta i mitt liv. Att inte veta hur det skulle gå med honom, om han fick tillräckligt med syre/luft eller om han höll på att kvävas var fruktansvärt plågsamt.

Nu är jag tacksam över:

  • Mitt eget lugna och snabba agerande
  • Ambulanserna som kom så fort
  • Läkarna, sjuksköterskorna och undersköterskorna på akuten och barnkliniken
  • All kärlek och stöd från de omkring oss

Älskade unge, du skrämde mig. Nu måste jag landa i alla känslor denna händelse bringat. Jag måste försöka finna lugnet och tryggheten igen även då det är svårt. Tankarna kommer och går och fastän jag inte vill tänka på det kommer jag hela tiden tillbaka till ”tänk om det inte gått bra”.

Nu väntar fortsatt utredning så att vi får veta varför detta hände.

DSC_1566

Herman, min fina tappra son. Jag älskar dig ❤

 

Sjuk sjuk sjuk

Så… Vi är sjuka, både Herman och jag. Herman har drabbats av något slags magvirus som inte vill ge med sig och själv är jag förkyld. De senaste dygnen har vi spenderat på soffan. Jag vill alltid vara i vardagsrummet när jag ska ta hand om små barn som kräks för det är lättare. Föredrar alla gånger en nerspydd soffa/golv framför säng alla tider på dygnet. Efter tre nätter har t o m min kropp vant sig vid den obekväma sovställningen, nätterna på soffan innebär, så nu har jag inte ens ont någonstans. Yeey! Eller nåt. Dessutom stör vi inte Christofer som faktiskt jobbar om dagarna och således behöver sin sömn.

Herman sover och sover.  Han kräks mellan varven, men inte så ofta. Idag ska jag försöka få i honom blåbärssoppa och morotssoppa. Anar att han kommer rata båda så det finns även chips jag kan använda som muta. Ungen behöver fylla på sitt saltförråd. Och jo, jag vet att en bör ge vätskeersättning, men det är omöjligt då barnet ifråga ratar det. Risken är att han skulle vägra allt annat jag vill ge honom istället och jag vill undvika att hamna i den situationen.

Nu ska jag vila igen. Orkar inte mer än så här just nu.

 

 

Varför välling när en kan få ersättning…

Tänkte att Herman nu skulle få börja med lite havrevälling. Han är ju ändå 6 månader och eftersom han vaknar så hungrig mitt i natten kanske det vore bra med välling. Det borde mätta lite mer än ersättningen. Fick en provpåse häromdagen så jag blandade i ordning den och satte mig för att ha en mysig matstund med lillkillen.

Men nej, ungen ratade vällingen. Han ville inte alls ha den utan blev ledsen och klagade. Så jag gav upp och fixade en flaska ersättning. Den tömde han direkt och somnade i min famn.

Detta med förändringar verkar inte vara Hermans grej.

Att han just nu är både snorig och febrig kan ju vara en bidragande orsak till att det inte gick. Hade jag bara tänkt till så hade jag inte testat ny vällingsort när bebis är lite småsjuk. Dömt att misslyckas.

img_20160412_144123.jpgFebrig liten ostkrok

Nya tag när han är kry igen.

Nu hoppas jag att han får sova inatt och vaknar piggare. Imorgon är det dags för halvårsbesöket på BVC. Det ser vi framemot, både Herman och jag.

Endast jag vet om det dock.

Den röda tröjan

Christofer har i sin garderob en röd tröja, en tomteröd. I omgångar har jag tänkt att den borde han kasta för inte använder han den och vacker är den inte. Dessutom ganska sliten.

Men så en dag började han använda den och jag skrattade lite åt det.

Nu är jag sjuk och vad är väl mysigare än att använda kärlekens tjocktröjor när en är sjuk. Letade reda på en och fann den röda. Drog motvilligt på mig den och insåg genast hur förbenat skön den är. Perfekt att ha på sig nu när jag har frossa till och från. Att den dessutom säkert doftar Christofer är ett plus, men det är inget min täppta näsa känner nu.

Denna blir garanterat kvar i garderoben.

Detta får mig att inse att jag inte ska vara så ytlig, även fula tjocktröjor kan vara sköna att ha på sig.

wp-1449221123676.jpgwp-1449221101846.jpg

 

Så, idag sitter jag här, okammad och förkyld som satan, i en otroligt bekväm tomteröd tjocktröja.

Om du gör mig glad älskar jag dig igen

Julian är arg på mig och säger nu att han inte älskar mig längre. Han älskar bara farmor och mig vill han inte veta av alls.

När jag säger att jag blir ledsen svarar han bara: du kommer vara ledsen varje dag nu.

Hårda ord från min lilla febriga kille.

Men tydligen kan jag göra 2 saker för att göra honom glad igen.

 

  1. Hämta leksaker till honom
  2. Hämta byxor och tröja till honom

Fixar det han begärt varpå han utbrister:

Nu älskar jag dig för alltid.

 

 

 

 

 

Rastlös och sugen på allt

Detta är en sådan där kväll då det kryper under skinnet på mig och jag inte vet varför. Är rastlös som tusan. Ena stunden försöker jag läsa nyheter andra kolla på nån serie. Kan dock inte koncentrera mig på något. Är sugen på allt och inget. Kollar kylskåp och skafferi då och då, precis som att det helt plötsligt skulle ligga något oemotståndligt gott där. Jag slutar aldrig hoppas, ska strax titta igen.

Oftast när jag känner mig så här rastlös drar jag på musik på hög volym och städar hela hemmet. Ibland möblerar jag om med. Då får jag utlopp för alla känslor. Men nu känner jag inte för det. Vill mest flytta från denna lägenheten och har varken lust att städa eller möblera om längre. Usch!

Imorgon väntar vab-dag. Hämtade en febrig kille på dagis idag så imorgon kommer vi ta det lugnt. Trodde i min enfald att jag denna gång faktiskt skulle vara med på APT:n. Men nej. Känner mig inte vidare populär hos chefen längre, men det är som det är.

 

Varmchoklad det kanske vore nåt?!! Eller chokladbollar!