Oroliga nätter, torsk och ett plockat hem

Vaknar upp till en grå dag med smutstvätt på hög, ett badrum i behov av städning och silverfiskar jag inte vet hur vi ska bli av med?

Men, vad gör det, efter två vakna nätter på soffan med en ledsen Herman i min famn har vi denna natt kunnat sova några timmar i sängen. Torsken verkar inte besvära lika mycket, medicin och salva hjälper.

Mår bebis bättre, mår jag bättre. wpid-wp-1445756194028.jpgÄlskade mini 

Eftersom jag kommit in i en period då jag inte bry mig om att stressa runt och fixa till  och plocka undan allt i hemmet innan besök, känner jag mig harmonisk. Det är verkligen skönt att inte pressa sig själv till max och vad gör det egentligen att ha lite damm i hörnen och saker framme lite överallt? Tiden jag är pigg nu lägger jag så mycket hellre ner på att titta på Herman, prata och tjata på storgrabbarna och kolla serier med Christofer.

Det här med att bli storebror..

Den 8 oktober på eftermiddagen rullade vi ut från sjukhusets parkering och vidare mot skolan för att hämta Julian. Med oss i bilen hade vi en alldeles nyfödd, ännu namnlös, liten knatte.

Det var en mycket stolt och glad sexåring som småsprang fram till bilen för att försöka få en glimt av den lilla i framsätet.

Har jag blivit storebror frågade han glatt? wpid-dsc_0359.jpgGladaste storebror

Jag kommer för alltid att minnas detta ögonblick. Lyckan i Julians blick och glädjen i hans röst då han såg sin lillebror för första gången. Älskade barn.

Och en mycket stolt storebror är han givetvis än. Det går inte en dag utan att han vill vara med Herman. Syskonkärlek.

Fyra dygn

I fyra dygn har du nu funnits utanför min kropp.
I fyra dygn har jag vetat vem jag älskat i så många månader.
I fyra dygn har jag betraktat dig. Lärt känna ditt ansiktes konturer, minerna du gör när du är vaken, sover och äter.
I fyra dygn har du mest legat stilla vid mitt bröst och känt kärlek och trygghet.
I fyra dygn har jag fascinerats över hur liten du är.
I fyra dygn har jag otaliga gånger dubbelkollat att du andas.

I fyra dygn har du funnits hos oss på riktigt och jag förstår inte hur vi någonsin kunde vara utan dig.

Kärlek 💕 😍 💜

Älskade mage

Graviditetsbesvären till trots, inget kan få mig att inte älska denna mage.

wpid-wp-1443127279545.jpg

Och snart är den borta. Längtar så tills mini kommer ut,

men det kommer kännas tomt utan hen sparkandes och bökandes inuti.

Tänk så mycket kärlek en kan känna för någon som inte fötts än.

Jag är överväldigad.

En månad till.

Förhoppningsvis är det nu bara en månad kvar tills Mini kommer ut. I alla fall är det idag en månad kvar till beräknad födelse och jag hoppas ju innerligt att hen kommer i tid. Helst lite före faktiskt.

Men några saker måste vi klara av innan:

  • Få hem spjälsängen
  • Köpa madrass och sängkläder
  • Tvätta vagnen
  • Fixa babyskydd
  • Köpa lite mer kläder

Sedan, när allt det är klart, då kan hen få komma. Så i slutet av denna månad vore perfekt.

Längtar så mycket efter att få veta vem som gömmer sig därinne.

Älskade älskade Mini.

Glöm presenter till bebisen, ge mig vin istället.

Har tänkt mycket på detta med att få presenter till mini när hen kommit. Presenter är ju absolut roligt att få och jag uppskattar på alla vis nära och käras givmildhet.

Men..

Jag är inte säker på att mini kommer uppskatta presenterna lika mycket. För låt oss vara ärliga, mini kommer inte ens komma ihåg att hen fick just den där bodyn eller de där supersöta byxorna.

Men jag, jag kommer att minnas. Jag kommer att uppskatta den där flaskan bubbel eller vin. Det är ju faktiskt jag som lidit helvetets kval denna tid. Det är jag som spytt mig igenom graviditeten. Det är jag som legat med dropp otaliga gånger och käkat mediciner i massor. Det är jag som kämpat för att hålla mig på fötter och orka med detta. Det är jag som varje dag vaknar med ett djävulskt illamående och en trötthet utan dess like.

Således är det alltså jag som förtjänar presenter.

Dock vill jag varken ha en body eller byxor utan hellre presenter i flytande form.

Rensning av förråd och kläder till barnen.

Igår hade jag äntligen tid att gå igenom förrådet inför flytt. Det var så skönt och roligt att gå igenom alla säckar med kläder. En hel del slängdes, men så hittade jag en del fina kläder också. Både till Julian och mini. Det kändes ungefär som att fynda saker till bra precis. Kläder jag glömt att grabbarna haft dök upp och jag var mycket nöjd när jag släpat hem de två säckarna.

Apropå bebiskläder vill jag minnas att jag hade bebiskläder i överflöd då jag väntade Julian. Så är inte fallet nu och det känns bra. Vi har kvar en del fina kläder från båda grabbarna, men möjligheten att köpa nytt finns och det ser jag så mycket framemot.

imageLite av allt jag hittade.

Julian blev överlycklig för Batmantröjan, precis en sån som han ville ha tydligen. 🙂

Sedan hittade jag även en liten T-shirt med texten ”Boys will be boys” men den åkte i slängsäcken. Gillar verkligen inte det budskap den ger.

Lite mer genustänk tack!

Vecka 30+

Allt känns så bra nu. De sista 10 veckorna av denna jobbiga graviditet har inletts och stunden då vi blir 5 i familjen närmar sig.

Sånt jag kommer sakna som ogravid:

  • Känslan när mini rör sig
  • Det fantastiska att ett barn växer inom mig
  • Min otroligt fina runda mage
  • Att lyssna på hjärtljuden hos barnmorskan
  • Längtan efter att få lära känna och veta vem som gömmer sig därinne

Sånt jag inte kommer sakna som ogravid:

  • Illamåendet
  • Kräkningar
  • Sjukhusbesök & mediciner
  • Värken
  • Andfåddheten
  • Känslan av att väga ett par ton
  • Oförmågan att promenera utan besvär
  • Att vara lättretlig

Sånt jag ser framemot:

  • Minis första andetag
  • Få välkomna ännu ett barn till världen tillsammans med Christofer
  • Bestämma namn
  • Se storebrorsorna lära känna sitt nya syskon
  • Köpa/tvätta/sortera bebiskläder
  • Förbereda vagn och sovplats
  • Mysa med bebis

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: