Älskade Julian

Vår älskade Julian fyllde fyra år idag!

page

Det firade vi med stort kalas och massor med presenter.

Dessutom tyckte Julian själv att han nu är stor nog för att sluta med napp.

”Napp kan man inte ha när man är fyra. Bara när man är tre. Och kanske fem.” 

Nu hoppas vi på det bästa!

page2

O eller 0

Älskar hur Julian hävdar att bokstaven O här är en nolla med motivationen att O är en cirkel. Det här är ingen cirkel.

Och jag måste hålla med om att det ser ut som en nolla.

20130430-085648.jpg

Julians funderingar

Julian frågar hur det var när han var bebis.

Och jag berättar hur han låg liten som en brödsmula i min mage. Hur han växte och växte och sparkade och sparkade tills han en dag var stor nog att födas. Hur han låg naken, röd och skrynklig på min mage. Hur lycklig jag blev. Hur vi bestämde att han skulle heta Julian. Och till slut hur han som nyfödd bajsade på mig, varpå han brister ut i ett hjärtligt skratt. Berätta igen mamma! Berätta igen! Kissade jag på dig också?

Sedan kommer frågan ”Var fanns jag innan jag föddes?” ”Var jag död då?” ”Var jag kanske i röken bakom en bil?” ”Var jag stor när Elian var bebis?”

Härligt med alla dessa funderingar om hur livet startade och var man befann sig innan. Och samtidigt så svårt att ge svar allt. Var fanns han innan egentligen?

Liten och stor

För en treåring kan det inte alltid vara lätt att hålla reda på hur stor man är. Om man är en liten kille eller stor kille. Och stämmer det att man är en bebis ibland? Eller är det bara mammas bebis man är? Ibland är man stor och ibland är man liten. Ibland känner man sig liten fast alla säger att man är stor. Det är inte lätt att vara så liten och så stor.

Julian är då helt klar med att han är:

Pappas lilla kille

Mammas bebis

och

Farmors gohjärta

Och det räcker.

Ännu en konversation

Konversation ett!

Jag: Vem bestämmer hemma?

Julian: Jag och du, mamma. Vi bestämmer. Inte pappa och Elian. Killarna bestämmer inte. Bara tjejerna.

Efter en stunds eftertänksamhet utbrister han:

Varför bestämmer inte jag?

Konversation två!

Jag: Har du kissat ned dig Julian?

Julian: Nej, jag har kissat upp mig.

 

 

Konversation med en treåring del 2

 

Julian: ”Du är inte min bästa mamma

Jag: ”Varför då?” ”Nu blir jag ledsen.

Julian: ”Jag vill att du ska vara ledsen.” ”Grina nu!

Jag vet inte alls vad det tagit åt min(vanligtvis) goa lilla son. Och jag kan inte ens skylla på pappan. Han sitter på en flygplats i ett annat land. Snart på väg hemåt igen.

Vad har jag gjort?

 

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: