Sammanfattning av sommaren

  • Jobb
  • Sommarlediga barn
  • Föräldrapenning
  • Sena kvällar och tidiga morgnar
  • Kärlek
  • Öl
  • Naturhistoriska/Cosmonova
  • Lägenhetsvisning
  • Kontraktskrivning
  • Syskonträff
  • Lycka
  • Fest för 35-åringen
  • Glädje
  • Flyttpackning
  • Kaos
  • Vin
  • Legoland
  • Experimentarium

Nu ser jag, efter återstående arbetspass och nalkande flytt, framemot en höst fylld av studier, lärande, inlämningsuppgifter och frustration.

Kaotiskt hem, ofrivillig arbetare och flytt

Jag är trött. Det är kaotiskt hemma och mest av allt vill jag att dagen för flytten ska komma. Att leva mitt bland kartonger och säckar börjar tära på mitt tålamod. Detta känns inte längre som ett hem och det är en jobbig känsla. Hur mycket jag än plockar och packar ner finns det alltid mer. Saker hamnar överallt och med en liten som tar allt han kommer åt börjar detta bli outhärdligt. Jag vill nu leva i ett hem där Herman kan vara överallt utan att jag ska bli orolig för att han ska få tag på nåt opassande. Vårt hem känns inte vidare barnsäkert i denna röra så det gäller att ha koll på lillkillen. Han har en förmåga att ta sig dit han vill och inte alltid på ett säkert vis.

Har även börjat arbeta igen och det känns inte vidare bra. Inte för att jag inte har bra kollegor utan för att jag inte gillar mitt jobb längre. Jag vill bara att skolan ska börja igen nu. Jag vill ha dagar då jag lär mig saker, får skriva saker. Jag vill slita med inlämningsuppgifter. Jag vill känna att hjärnan stimuleras. Tur ändå att det endast handlar om 10 arbetspass innan tjänstledigheten träder in och jag åter tillbringar dagarna med att plugga.

Har hamnat i en liten svacka när det gäller packandet, men idag har jag faktiskt lyckats ta mig ur den lite. Har packat en kartong och några säckar vilket känns riktigt bra. Flytten känns närmare för var sak som läggs ner i en flyttlåda. Om 4 veckor bor vi i vår nya lägenhet. Det är underbart att tänka på och framförallt håller det humöret uppe.

Det och alla piller jag stoppar i mig.

DSC_0133

Det är så mycket bus i denna grabb

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Första dagen

Startar första dagen på det nya året med en rejäl förkylning. Detta skulle bli min sista arbetsdag innan studierna påbörjas, men det gick inte. Tog mig till jobbet i morse, men väl där gav jag upp och sjukanmälde mig. Återvände hem och sov i några timmar, precis vad min kropp behövde.

Nu kvällstid känns det lite bättre, men långtifrån bra. Känns väldigt skönt att jag är ledig veckan som kommer. Hinner bli frisk innan studierna drar igång.

Nyårsafton:

  • Lång arbetsdag(7:30-20:30)
  • Sjukt god mat
  • Härlig familj
  • Konversation om det gångna året
  • På spåret
  • Kärlek
  • Bubbel
  • Fyrverkerier på terrassen(vi kollade alltså)
  • Glada och pigga barn

Jag är lycklig som fått ännu ett år tillsammans med de fyra människor som driver mig till vansinne, stökar ner och är dåliga på att städa. Dessa fyra som jag älskar så ofantligt mycket.

Ser nu framemot att spendera 2017 med dem.

5 pass kvar

Tankarna far hit och dit och det är svårt att sätta ord på alla känslor inombords.

Idag inleddes sista arbetsveckan för mig. Nu är det endast 5 pass kvar innan jag går på en veckas ledighet och sedan vidare till studier. Märkligt.

Jag är otroligt förväntansfull och så nervös. Att göra en sådan här förändring är en stor sak för mig och det kommer ta tid innan det känns riktigt bra. Innan jag känner mig trygg i allt det nya, innan jag känner mig lugn med alla nya människor omkring mig. Jag gillar inte att träffa nya människor.

Herregud, många gånger gillar jag inte ens människor.

Föräldraledighet, semester och jobb

Har nu suttit och planerat föräldraledighet och julsemester och faktiskt så börjar lusten att jobba lite igen infinna sig så smått. Inte nu, men efter jul.

Just nu njuter jag av att vara hemma med min bebis. Livet är härligt.

Men när Herman blivit 4 månader så skulle jag kunna jobba varannan helg. Efter att ha varit sjukskriven hela graviditeten saknar jag att träffa arbetskompisar och är jag borta för länge finns ju risken att de glömmer mig. Och det vill vi ju inte.

Snackade lite med chefen idag och om jag vill jobba varannan helg till våren så skulle jag troligtvis få hoppa runt i huset och det skulle passa mig alldeles utmärkt. På det viset slipper jag tröttna på kollegor och kollegor slipper tröttna på mig.

Win-win för alla parter.

Gråare dag fast ljusare.

Vaknar till en dag som känns betydligt behagligare än gårdagen. En gråare dag ute, men oj så mycket ljusare inom mig.

Planen för dagen är att gå till mitt jobb och lämna in det sista sjukintyget för denna graviditet. Från och med den 11:e är det graviditetspenning som gäller och då är jag officiellt inte sjukskriven längre. Härligt!

Hoppas även på att få hem fler flyttkartonger och säckar idag. De går åt fort. Tänk att vi har så mycket saker trots att jag rensar då och då. Det är vansinnigt.

Imorgon har jag planerat att Christofer och Elian ska åka till återvinningen med diverse saker. Finns en hel del att slänga. Jag avskyr att ha massor av saker hemma som aldrig används. Jag förstår inte hur så många människor kan spara på saker år efter år ”ifall de kommer till användning” någon gång. Har en inte använt saken på ett år är det mest troligt att det aldrig sker. Själv skulle jag slänga betydligt fler saker om inte jag var tvungen att ta hänsyn till de andra i familjen som gärna sparar.

Har funderat på att sälja vårt köksbord eftersom det inte kommer att användas i nya boendet, men nu slog det mig att det skulle bli ett perfekt pysselbord i Julians rum. Vore perfekt för honom att ha plats för Lego- och pusselbygge och perfekt för oss att han inte ockuperar golvyta och matbord hela tiden.

Ibland har jag huvudet med mig.

Jobb, medarbetarsamtal och terapi

Jobb fredag-måndag. Medarbetarsamtal. Terapisamtal. 

Nu är det nästan slut på energi i denna kropp.

Hade hursomhelst ett bra samtal med min chef. Fick sagt det jag ville och nu till våren ser det ut att bli en hel del förändringar för mig. På vilket sätt vet jag inte än, men det kommer att bli bra.

Terapin var som vanligt välbehövlig och jobbig. Känns tungt att rota i gamla saker och samtidigt skönt att ventilera allt med en person som inte känner mig alls.

Igår kom vi in på detta med PTSD och enligt terapeuten visar jag alla symptom på det. Slog det genast ifrån mig och sa att det kändes fånigt. Jag menar, då måste en ha varit med om hemska saker. Så farligt var det ju inte. Men… ja. Har nu fått mig en tankeställare. Nästa besök ska vi prata ännu mer om detta, tur att jag har semester då, anar att jag kommer bli knäckt.

Nu ska jag dock samla lite energi och hämta julgranen. Den ska kläs ikväll när familjen är samlad.

Mysigt!