Kroppspositivitet – så viktigt, men så jäkla svårt.

Jag älskar alla dessa konton med kroppspositiva kvinnor. De ger mig styrka att orka existera i denna alltför skönhetsfixerade värld,  som så ofta får mig ur balans. De får mig att känna att jag är bra som jag är. Att en kropp är en kropp som en kan se på ur många vinklar varav INGEN är fel. Ibland ser jag smal ut, ibland tjock och båda bara är. Min kropp är. Varken ful eller snygg. Det är varken bra eller dåligt, den existerar för att jag gör det.

Min kropp är fantastisk på många vis. Min kropp har burit tre barn, spytt sig igenom tre graviditeter och fött fram tre barn. Min kropp har gått ner i vikt och gått upp i vikt. Min kropp har hånats och skrattats åt. Min kropp var inte alltid min. Min kropp har sparkats på. Tagits.

Min kropp har älskats.

Det är fantastiskt och fascinerande att ens kropp klarar av så mycket och det är sorgligt att jag mot denna kropp har känt sådant förakt. Jag har, under så många år, känt att jag aldrig duger. Jag hittar ständigt nya fel, nya skavanker, men de finns ju där som bevis på allt min kropp gått igenom. Hur kan det vara negativt? Jag har så många gånger blivit arg för att Christofer inte ser alla mina brister, alla mina fel.

Jag tänker låta honom älska mig nu.

Jag är trött på hetsen att gå ner i vikt, se smal ut, vara vältränad, tänka på kosten. Allt är ofta så jäkla hysteriskt och pretentiöst. Träna om du må bra av det. Träna inte om du mår bra av det. Ät allt du vill, följ nån diet. Gör det du vill, men pracka inte på mig ditt onödiga kunnande om diverse e-ämnen. Vill jag veta frågar jag. Skrämmer socker skiten ur dig? Ät det inte då, men håll tyst om dina farhågor då jag trycker i mig smågodis. Jag är inte intresserad huruvida socker ger mig cancer eller inte.

_20180531_084701.JPGHäromdagen köpte jag en baddräkt och när jag stod där i provhytten kändes det rätt bra. Inte för att jag kände mig fin utan för att jag kände mig helt ok. Ok med mina mjuka lår, ok med mina celluliter. De finns där, men de stör mig inte längre.

Efter denna självinsikt drog jag till badhuset med Herman och Julian.

IMG_20180531_083731.jpg Idag tog jag på mig en klänning jag ratat under flera år. En klänning jag egentligen älskar, men som jag inte tar på mig för att jag ser ut att ha så stor rumpa i den, så breda höfter. Sanningen är att jag har stor rumpa och breda höfter och klänningen framhäver det. Har nu bestämt mig för att älska det jag har och inte hata mig själv hela tiden.

39 år. Tre barn. Otaliga år av självförakt.

Nu är det nog!

 

6 reaktioner till “Kroppspositivitet – så viktigt, men så jäkla svårt.

Lägg till

  1. Hej, tack för dina intressanta ord. Jag känner verkligen igen mig. Visst är det skönt att bestämma sig för att det här är jag och allt detta fantastiska har jag gjort. Ha en bra dag!

    1. Tack för att du läser! Och ja, det är skönt att dra den där sucken av lättnad och äntligen kunna acceptera sin kropp och allt fantastiskt den är kapabel till. Ha en bra dag du med!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: