Meditation i grupp? Nej tack!

Idag fick vi testa en mindfulnessövning i skolan. Vi skulle blunda, slappna av och sedan tänka på varenda jäkla kroppsdel. Utan värdering. Vi började med foten och redan efter andra tån skrek paniken inom mig. Att tänka på fötter skapar aldrig någonsin frid inom mig. Jag försökte blunda, försökte fästa blicken någonstans, men den flackade febrilt fram och tillbaka. Jag knöt nävarna i famnen. Tänkte på gårdagen och allt fint för att bibehålla lugnet. Övningen tog säkert inte många minuter, men för mig var det en hel evighet.

Visst är det bra och allt sådant där att slappna av men jag föredrar att slappna av på något annat vis. Inte genom meditation och inte i grupp. Jag känner mig bara obekväm och mitt inre kaos gör att jag i alla fall inte slappnar av helt. Bara med ena ögat stängt liksom, en vill ju ha koll på vad som sker.

Det är väldigt bra att mindfulness hjälper många, men jag vill hitta min egen väg. Och jag vill att folk lyssnar då jag påtalar att det inte är för mig.

Folk som snöat in på något har så svårt för invändningar mot det de snöat in på.

Om ni fattar?

 

 

Lämna en kommentar

Inga kommentarer ännu.

Comments RSS TrackBack Identifier URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.