Tomrum

Sedan i onsdags har jag befunnit mig ett tomrum. En trygg sfär där inga känslor når mig för jag orkar inte. Jag orkar inte känna någonting än.

I måndags ramlade mamma och p g a de skador hon ådragit sig var de tvungna att operera henne, vilket skedde i onsdags. Efter operationen kunde de inte väcka henne. Hon har legat djupt medvetslös tills igår.

Två nätter har jag spenderat vid hennes sida, hört henne hosta, fuktat hennes mun, rättat till syrgasmasken och hållit hennes hand. Att se henne sova så djupt i så många timmar är konstigt.

8 syskon har vi varit som trängts i den lilla sjukhussalen. 8 syskon som kommer och går hela tiden. Någon av oss finns alltid vid mammas sida.

Igår öppnade hon ögonen vid ett par tillfällen, idag har hon sagt några ord. Hon sover fortfarande djupt och vi vet inte vad som kommer att hända. Vi vet inte om hon överlever detta. Vi kan bara vänta och se.  Allt är surrealistiskt.

 

5 kommentarer

  1. Ja det är verkligen ett tomrum man befinner sig i. Och all denna väntan…Kram!

  2. Kramar, kärlek och värme i massor…..

  3. Tänker på dig!! ❤️


Comments RSS TrackBack Identifier URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.